Previous Next Table of Contents

3. Hårdvaruaspekter

3.1 Minimal konfiguration

Följande är förmodligen den minsta möjliga konfigurationen som Linux kan fungera under: 386SX/16, 1 MB RAM, 1.44 MB eller 1.2 MB floppy, något understött videokort (+ tangentbord, bildskärm och så vidare förstås). Detta borde låta dig boota och testa om det fungerar över huvud taget på maskinen, men du kommer inte kunna göra något vettigt. Se http://rsphy1.anu.edu.au/~gpg109/mem.html för minimala Linux-konfigurationer.

För att kunna göra något vettigt kommer du att vilja ha lite utrymme på hårddisken också, 5 till 10 MB borde räcka för en minimal uppsättning (med de allra viktigaste kommandona och kanske en eller två små applikationer installerade, så som t.ex ett terminalprogram). Detta är fortfarande väldigt, väldigt begränsat och obekvämt i och med att det inte lämnar tillräckligt med plats för att egentligen göra någonting, såvida inte dina applikationer är ganska begränsade. Det är generellt sett inte att rekommendera för någonting annat än att testa om saker och ting fungerar, samt naturligtvis för att kunna skryta om små krav på maskinvara.

3.2 Användbar konfiguration

Om du skall köra processorintensiva program, så som gcc, X och TeX, så vill du förmodligen ha en snabbare processor än en 386SX/16, men även den borde räcka om du är tålmodig.

I praktiken så vill du ha minst 4 MB RAM om du inte kör X, annars 8 MB. Dessutom, om du vill ha flera användare samtidigt, eller köra flera stora program samtidigt (kompileringar till exempel), vill du förmodligen ha mer än 4 MB minne. Det kommer fortfarande att fungera med mindre minne (borde även fungera med bara 2 MB), men virtuellt minne kommer att användas (med hårddisken som långsamt minne) och det kommer att vara för långsamt för att vara användbart. Om du använder många program på en gång, så kommer 16 MB att minska användandet av swap avsevärt. Om du vill minska användandet av swap till ett minimum så torde 32 MB räcka. Fast om du kör många minneshungriga applikationer så vill du förmodligen ha ännu mer.

Hur mycket hårddisk du behöver beror på vilken mjukvara du vill installera. Den normala uppsättningen grundläggande Unix-verktyg, skal och administrativa program borde klara sig med mindre än 10 MB, med en smula plats kvar för användarnas filer. För ett mer komplett system, skaffa Red Hat, Debian, Slackware eller någon annan distribution och räkna med att du kommer behöva mellan 60 och 300 MB, beroende på vad du väljer att installera och vilken distribution som du skaffar. Lägg till plats som du vill reservera för användarnas filer till slutsumman. Med dagens priser på hårddiskar finns det ingen anledning att köpa en disk som är för liten om du köper ett nytt system. Skaffa minst 500 MB, helst 1 GB eller mer; du kommer inte ångra dig.

Lägg till mer minne, mer hårddisk, en snabbare processor eller andra prylar beroende på dina behov, önskningar och budget för att göra ditt system mer körbart. En i allmänhet stor skillnad mellan DOS och Linux är att mer minne gör en stor skillnad med Linux, medan skillnaden är mindre med DOS. Detta har förstås någonting att göra med DOS' 640KB-spärr vilken inte existerar under Linux.

3.3 Understödd hårdvara

CPU:

Allt som kan köra program i 386 skyddat läge (protected mode) (alla modeller av 386, 486, 586 och 686 borde fungera). 286:or och äldre processorer kommer kanske att kunna användas någon gång i framtiden på en mindre kärna kallad ELKS (Embeddable Linux Kernel Subset), men förvänta dig inte samma funktionalitet. Dessutom utvecklas det en version för 680x0 CPU:n (där x = 2 med extern MMU, 3, 4 och 6) som kör under Amiga och Atari. Den kan hittas vid tsx-11.mit.edu i katalog 680x0. Många DEC Alpha stöds också. Det finns numera stöd för många SPARC-maskiner. Portningar till PowerPC-, ARM- och MIPS-arkitekturer är också på väg. Se annorstädes för mer information.

Arkitektur:

ISA- eller EISA-buss. Stöd för MCA (mestadels ``true blue'' PS/2:or) är inte komplett men på bättring (se ovan). Local bus (VLB och PCI) fungerar. Linux ställer högre krav på hårdvara än DOS, Windows och faktiskt de flesta andra operativsystem. Detta betyder att marginell hårdvara som inte har problem med mindre krävande operativsystem kan åstadkomma fel under Linux. Linux är en utmärkt minnestestare...

RAM:

Upp till 1 GB på Intel-maskiner; mer på 64-bitars plattformar. Vissa (inklusive Linus) har noterat att om man lägger till mer RAM utan att lägga till mer cache samtidigt kan det göra deras maskiner extremt mycket långsammare, så om du lägger till mer minne och upptäcker att din maskin blir långsammare, försök med att lägga till mer cache. Vissa maskiner kan bara utnyttja cache för begränsade delar av minnet oavsett hur mycket RAM som är installerat (64 MB är det mesta ett visst populärt chipsets cache kan hantera). Över 64 MB kräver en parameter vid bootning, då BIOS:et inte kan rapportera mer än 64 MB, därför att det är ``broken as designed''.

Lagringsmedia:

Vanliga AT-diskar (EIDE, IDE, 16-bitars HD controllers med MFM eller RLL, eller ESDI) stöds, så också SCSI-hårddiskar och CD-ROM, med en understödd SCSI-adapter. Vanliga XT-controllers (8-bitars controllers med MFM eller RLL) stöds också. Understödda SCSI-apdaptrar: Advansys, Adaptec 1542, 1522, 1740, 27xx- och 29xx-serien (med vissa undantag), Buslogic MultiMaster-controllers (stöd för Flashpoint ligger i beta-test), NCR53c810-baserade controllers, DPT-controllers, Qlogic ISP- och FAS-controllers, Seagate ST-01 och ST-02, Future Domain TMC-88x-serien (eller kort baserade på TMC950-kretsen) och TMC1660/1680, Ultrastor 14F, 24F och 34F, Western Digital wd7000 och andra. SCSI, QIC-02 och vissa QIC-80 band stöds också. Många CD-ROM-enheter stöds också, inklusive Matsushita/Panasonic, Mitsumi, Sony, Soundblaster, Toshiba, ATAPI (EIDE), SCSI och andra. För exakta modeller, se Hardware-HOWTO.

Video:

VGA, EGA, CGA eller Hercules (och kompatibler) fungerar i text-mod. För grafik och X finns det stöd för (åtminstone) normal VGA, vissa SuperVGA-kort (de flesta av korten baserade på ET3000, ET4000, Paradise och vissa Trident-chipsets), S3, 8514/A, ATI MACH8/32/64 och Hercules. (Linux använder XFree86 X-servern, så det är den som avgör vilka kort som stöds. En komplett lista på enbart understödda chipset är över en sida lång.)

Nätverk:

Stödet för Ethernet inkluderar 3COM 503/509/579/589 (501/505/507 stöds men rekommenderas inte), AT&T GIS (f.d. NCR) WaveLAN, de flesta WD8390-baserade kort, de flesta WD80x3-baserade kort, NE1000/2000 och de flesta sådana kopior, AC3200, Apricot 82596, AT1700, ATP, DE425/434/435/500, D-Link DE-600/620, DEPCA, DE100/101, DE200/201/202 Turbo, DE210, DE422, Cabletron E2100 (ej rekommenderat), Intel EtherExpress (ej rekommenderat), DEC EtherWORKS 3, HP LAN, HP PCLAN/plus, de flesta AMD LANCE-baserade kort, NI5210, ni6510, SMC Ultra, DEC 21040 (tulip), Zenith Z-Note ethernet, alla Zircom-kort och alla Cabletron-kort förutom E2100 stöds, på grund av tillverkarens ovilja att släppa information om programmeringen fritt.

Stöd för FDDI omfattar för tillfället DEFxx-kort från DEC.

Stöd för Point-to-Point-nätverk omfattar PPP, SLIP, CSLIP och PLIP.

Seriellt:

De flesta 16450 och 16550 UART-baserade korten, inklusive AST Fourport, Usenet Serial Card II och andra. Understödda intelligenta kort inkluderar Cyclades Cyclom-serien (med stöd från tillverkaren), Comtrol Rocketport-serien (med stöd från tillverkaren), Stallion (de flesta korten; med stöd från tillverkaren) och Digi (vissa kort, ej med stöd från tillverkaren). Viss ISDN, frame relay och hårdvara för leasade linjer stöds.

Annan hårdvara:

Soundblaster, ProAudio Spectrum 16, Gravis Ultrasound, de flesta andra ljudkort, de flesta (alla?) sorters bussmöss (Microsoft, Logitech, PS/2), etc.


Previous Next Table of Contents