2. Egenskaper hos Linux

• multitasking (multiprogrammering med tidsdelning): flera program kan köra samtidigt.
• multianvändare: fler än en användare kan vara på samma maskin samtidigt (och inga tvåanvändar-licenser!).
• multiplatform: kör på flera olika CPU:er, inte bara Intel.
• multiprocessor: stöd för SMP finns för plattformar under Intel och SPARC (och arbete är i gång för stöd för andra plattformar). Linux används också i ett antal ``löst kopplade'' MP-applikationer, t.ex Beowulf-system (kolla in http://cesdis.gsfc.nasa.gov/linux-web/beowulf/beowulf.html) och den SPARC-baserade superdatorn Fujitsu AP1000+.
• kör i skyddat läge (protected mode) på 386:an.
• har minnesskydd processer emellan, så att inget enskilt program kan få hela systemet att gå ner.
• demand loads executables: Linux läser bara de delar av ett program som faktiskt används från disken.
• gemensamma (shared) copy-on-write sidor (pages) mellan exekverbara filer. Detta betyder att multipla processer kan använda samma minne för att köra i. När någonting försöker skriva till minnet kommer den aktuella sidan (4KB-del av minne) bli kopierad till något annat ställe. Copy-on-write har två fördelar: ökad hastighet och minskad minnesanvändning.
• virtuellt minne genom sidindelat minne (som inte swappar (byter) hela processer) till disk: till en separat partition eller till en fil i filsystemet, eller båda, med möjlighet att lägga till fler swappingareor under körning (ja, de kallas fortfarande ``swapping areas''). Totalt kan 16 sådana 128 MB swappingareor användas samtidigt, vilket teoretiskt ger totalt 2 GB användbart swaputrymme. Om det är nödvändigt är det enkelt att öka detta genom att ändra ett par rader i källkoden.
• en samlad minnespool för användarprogram och disk-cache, så att allt fritt minne kan användas för caching, och cachen kan reduceras vid körning av stora program. (cache = fickminne)
• dynamiskt länkade gemensamma (shared) bibliotek (DLL:er) och förstås också statiska bibliotek.
• gör minnesdumpningar (core dumps), vilket tillåter användning av en debugger på program både när de körs och efter de har kraschat.
• i huvudsak kompatibelt med POSIX, System V och BSD på källkodsnivå.
• med en emuleringsmodul som följer iBCS2, även mestadels kompatibel med SCO, SVR3 och SVR4 på binärnivå.
• all källkod är tillgänglig, inklusive hela kärnan och alla drivrutiner, utvecklingsverktygen och alla användarprogram; dessutom är allt fritt att distribuera. Många kommersiella program för Linux levereras utan källkod, men allt som har varit fritt, inklusive hela basen till operativsystemet, är fortfarande fritt.
• POSIX job control.
• pseudoterminaler (pty:er).
• 387-emulering i kärnan innebär att program inte behöver sköta matte-emulering själva. Alla datorer som kör Linux ser ut som om de har en matte-coprocessor. Om din dator redan innehåller en FPU kommer förstås den användas istället för emulering, du kan även kompilera din egen kärna utan matte-emulering för att spara lite minne.
• stöd för många nationella eller specialgjorda tangentbord, och det är tämligen enkelt att lägga till egna dynamiskt.
• multipla virtuella konsoller: mer än en oberoende login-session genom konsollen, du kan byta genom att trycka en speciell tangentkombination (oberoende av video-hårdvara). Dessa är dynamiskt allokerade; du kan använda upp till 64 stycken.
• stödjer många vanliga filsystem, inklusive Minix-1, Xenix och alla de vanliga filsystemen i System V, och har ett eget avancerat filsystem som klarar upp till 4 TB stora filsystem och 255 tecken långa namn.
• transparent access till MS-DOS-partioner (eller partioner i OS/2 FAT) via speciella filsystem: du behöver inga speciella kommandon för att använda din MS-DOS-partion, den ser ut precis som ett vanligt Unix-filsystem (förutom konstiga restriktioner på filnamn, flaggor och så vidare). MS-DOS 6' komprimerade partioner fungerar inte just nu utan en patch (dmsdosfs). Stöd för VFAT (WNT, Windows 95) finns i 2.0.
• ett speciellt filsystem kallat UMSDOS som låter Linux att installeras på ett DOS-filsystem.
• stöd för att läsa HPFS-2 (OS/2 2.1)
• stöd för filsystemet HFS (Macintosh) finns som en separat modul.
• CD-ROM-filsystem som läser alla standard CD-ROM-format.
• TCP/IP-nätverk, inklusive FTP, telnet, NFS, etc.
• server för Appletalk.
• klient och server för Netware.
• klient och server för Lan Manager (SMB).
• Många nätverksprotokoll: basprotokoll i de senaste utvecklingskärnorna är TCP, IPv4, IPv6, AX.25, X.25, IPX, DDP (Appletalk), NetBEUI, Netrom och andra. Stabila nätverksprotokoll i de stabila kärnorna inkluderar TCP, IPv4, IPX, DDP och AX.25.